tips

språkstörning – en pedagogisk utmaning

Idag var sista dagen på jobbet. Imorgon består arbetsdagen av en massa möten och på fredag ska jag ha läsardag.

Jag ska läsa boken ”Språkstörning – en pedagogisk utmaning”. ”(klicka på länken för att ladda ner och läsa boken). Då jag till hösten kommer att arbeta kring en (möjligen två då en är under utredning) elever med just språkstörning. Jag har vissa kunskaper om det, men kunskaper kan man aldrig få för mycket av. Jag har även kommit in på en kurs som SPSM håller i kring ämnet. Det känns bra då man kan bolla tankar och idéer med andra i liknande situation.

 

plan B

Häromdagen genomförde jag och skolpsykologen ett plan B samtal med en elev i klassen. Jag tror att det blev hyfsat enligt Greens modell. Vi kunde dock ha befunnit oss längre i empatifasen. Men jag tro det var ok för att vara första gången. Det var lite pirrigt och vi var beredda på att det kanske inte alls går om eleven är i “fel” humör eller om något varit väldigt dåligt så kan det bli en negativ upplevelse. Men jag tycker att det gick bra och psykologen uttryckte också att han var nöjd.

Här är en länk till arbetsmaterialet på svenska. Där finns både Alsup och plan B beskrivet och med blanketter att fylla i så man kan skriva ut och ha framför sig.

Det finns så många olika sätt att bemöta elever som har problem. Men med tanken att “barn som kan uppföra sig gör det” så fångar man in många. Det finns fler elever i min klass som jag skulle vilja testa detta på. Men det svåra är när andra vuxna i omgivningen inte tror på det och ger andra budskap så kan det bli ännu värre för eleven. Vem ska man lyssna på och hur ska man veta vad som är ok och inte när man får olika budskap?! Det är viktigt att vi vuxna i barnens omgivning ger tydliga direktiv och är hyfsat samspelta med varandra.

ABC

Vi har på skolan jobbat med ett relativt nytt material som heter ABC-klubben. I ettan heter läseboken Den magiska kulan. Det är ett material som jag hört väldigt mycket gott om och nu när jag jobbat med det ett tag så känner jag att det fungerar väldigt bra. Det har alla de delar som jag eftersökt.

Då jag inte använt det tidigare har jag följt rätt noga lärarhandledningen. Men nu har jag börjat “freestyla “ lite och lägga till delar som jag tycker är skoj och som jag märker att barnen gillar.  ABC-klubben finns många bra saker till ,det är 3 olika svårighetsnivåer på läseböckerna. Det finns en arbetsbok som innehåller både bokstavsträning och träning på ordbilder mm. till läsläxan finns en läxbok med frågor ( både frågor på texten och öppna frågor) som man kan skicka med hem. Det finns även bonusbok till de barn som behöver en lite tuffare utmaning.

Ofta kan de barn som har lite svårt få hjälp, medans man inte hinner med de duktiga. Så det är skönt med extramaterial till dem också.

Jag är supernöjd och kommer att fortsätta använda materialet om jag kommer som klasslärare igen.

Problem

Läser just nu en bok av Bo Hejlskov som heter Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder.
Det är väldigt intressant och jag känner att det finns mycket tänkvärt i boken. Jag har även lånat hans nyare bok som heter Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn.

IMAG0704

 

Den mannen har många kloka åsikter. Bla citatet på bilden nedan. 

IMAG0703

Han säger även att Problemskapande beteende är beteende som skapar problem för personer i omgivningen. (sid 12 i Problemskapande beteende)

Det är så lätt att man i undervisningen ser något som man inte som personal klarar av att hantera. Man ser det som ett problem, fast för den som utför handlingen är det kanske en ventil för att klara vardagen. Det jag lär mig under den här kursen är att jag måste vidga mina vyer. Saker som jag har trott varit på ett visst sätt visar sig att det inte alls stämmer. Ibland får jag reda på att jag har gjort rätt – och det är skönt, men ibland inser jag att jag har tänkt på helt fel sätt.

En klok specialpedagog sa till mig en gång när jag, oerfaren, jobbade med ett barn som hade grav språkstörning att vad du än gör så kommer det att bli bättre. Det gör inget att det blir tokigt ibland, du gör ditt bästa och bara för eleven att få träffa dig och se att du brinner för honom/henne ger honom/henne en kick framåt.

textsamtal och läsförståelse

Nu under påsk har jag tagit studieledigt i några dagar. Men sedan helgen har jag hunnit avverka några böcker, bara för skoj.
IMAG0597

Boken längst till höger på bilden, läsförståelse genom strukturerade textsamtal av Reichenberg och Lundberg, var väldigt lättläst och handlade om hur man kan avvanda olika metoder för att hjälpa elever med behov av stöd.  Framförallt visar man 2 olika metoder. I båda metoderna visar läraren på strategier som sedan eleverna får jobba vidare med.  
En strategi heter RU ( Reciprok Reading) där man genom 4 figurer pratar kring texter.

Dessas figurer är Spådamen Sibylla, som förutsäger och gissar vad som kommer att hända.
Nicke Nyfiken som ställer frågor som kan börja med vad, vem, när, varför, hur och om.
Detektiven Sherlock Holmes som med sitt förstoringsglas reder ut oklarheter och skapar förståelse.
Sist ur är Cowboyen Lucky Luke som med sitt lasso ringar in det viktigaste i en text.

Den andra metoden kallas LF( Lena Franzéns metod) som går ut på att men genom att ställa 3 olika typer av frågor hittar svar i texten och ibland svar som inte står i texten, men som antyds.
typ 1 fråga är när svaret finns direkt i texten och är lätt att hitta.
Typ 2 fråga är när svaret finns i texten men är lite svårare att hitta. Eleven måste tänka efter för att hitta svaret.
Typ 3 fråga är en fråga där svaret inte står utskrivet i texten utan man måste leta efter det i sitt huvud. “På egen hand fråga” kallas Franzen det i boken.

När författarna jämfört dessa två metoder så har de kommit fram till att båda leder till ökad läsförståelse. De kunde inte säga att den ena metoden var bättre än den andra utan att det är upp till läraren.
Själv skulle jag tycka det vore skoj att testa på de båda och se vad som fungerar. Det är alltid bra att ha olika metoder när man ska samtala kring texter.
Boken i mitten på bilden Läsförståelse är skriven av just Lena Franzén och innehåller ett flertal olika texter med de olika typ-frågorna. Dessa har jag tänkt testa att använda med några elever. Så får jag senare testa de olika figurerna och själv utvärdera vad jag tycker.

mer läsning

Då hela våren går ut på skriv, läs och språkkurs så känner jag att jag snöat in på det här med läsning och läsundervisning.
Det finns så mycket som vissa tycker är självklart,, vissa tänker “ visst ja” och för vissa är det helt nya tankar.

Men man kan aldrig få för mycket av läsning! Hittade ett tips på hur de jobbar på en skola i Enslöv kring läsinlärning för förskolebarn. Här finns länken.

Läsning och högläsning hjälper barnet att bygga upp ordförrådet, stärka språkförståelsen och grammatiken. Det ger möjlighet att samtala om saker och händelser som barnet kanske själv inte har varit med om. Men det kan även ge en möjlighet att läsa och samtala om sådant som barnet tycker är jobbigt. Barnet kan då få en förståelse för att andra kan känna samma sak. Man ger barnet en lust att vilja läsa själv så småningom. Om föräldrarna visar att de tycker om att läsa så blir de bra förebilder för barnet och barnet får kanske lättare att själv bli intresserad av skrivspråket.
Att pratläsa d.v.s. att högläsa och ha lässamtal om det man läst är viktigt för att barnet ska få utveckla tankegångar och öka sin förmåga till metakognition. Det ger en bra grund för den egna läsförmågan och läsförståelsen.

språkstörning

Just nu läser vi mycket kring språkstörning och vad man kan och bör göra om man upptäcker en elev med detta. Språk-störning, vilket ord egentligen. Störd är ju inget som direkt klingar positivt. Borde kanske vara dags att ändra ord där. Språkproblematik eller nåt?!

Vad är en språkstörning?

Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder.
Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. En grav språkstörning innebär omfattande svårigheter att förstå och eller göra sig förstådd.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning är att ha

  • en långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårt att göra sig förstådd, även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse.

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning.
Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.

Vad kan man göra för elever med språkstörning?

Lärmiljön för elever med språkstörning behöver vara språkligt och kommunikativt tillgänglig.

Eleverna kan annars få för lite stimulans när de inte förstår vad andra säger eller när omgivningen inte förstår vad de säger.

I arbetet med eleverna behöver du därför tänka på att

  • bjuda in eleven i naturliga samspelssituationer.
  • ge många möjligheter till samtal med andra.
  • använda tydliga uppmärksamhetssignaler.
  • skapa struktur och ge extra mycket förförståelse.
  • använda mycket visuellt stöd som handalfabetet, tecken och bilder.
  • rikta uppmärksamheten på den som talar.
  • Lyssna aktivt och knyta an till elevens intresse.
  • tala en i taget, lyssna och invänta svar.
  • bekräfta att du förstår vad eleven säger, men tala också om när du inte förstår.
  • använda ett tydligt tal och anpassa talhastighet och ordval.
  • begränsa ord- och meningslängd.
  • ge uppgifter utifrån vad elevens arbetsminne klarar.
  • presentera information och fakta så att de kan tas emot via flera sinnen.
  • stärka begreppsbildning och kategorisering genom att tydliggöra innehållet och ge orden samtidigt med upplevelserna.
  • användaalternativa lärverktyg, anpassade material och läromedel.
  • anpassa gruppstorlek och sammansättning.
  • erbjuda många tillfällen till repetition med variation.

Elever med språkstörning behöver ofta stöd att söka och sammanställa information. Extra tid och hjälp att utveckla språkliga strategier kan minska effekterna av den sköra språkförmågan
                                                                                                                              ( från spsm.se)

högläsning

Att det är viktigt med högläsning vet de flesta. Men ändå träffar jag många föräldrar som så snart barnen kan läsa själva slutar läsa högt för barnen.

Ingvar Lundberg som är professor i psykologi och har grundat den kända Bornholmmodellen säger så här om högläsning:

Fördelar med högläsning

Fördelarna med att läsa högt för barn kan sammanfattas i följande punkter:

Barnen får tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned m.m.

De skrivna orden stimulerar läsaren att uttala orden tydligare än vid vanliga samtal. Det ger barnen klarare inre föreställningar om hur ord är uppbyggda.

Barnen får möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga samtal. Det berikar deras ordförråd.

Barnen får möta skriftspråkets egenart – den speciella meningsbyggnaden, litterära former och uttryckssätt som aldrig hörs i vanliga samtal.

Efter hand får barnen klart för sig hur berättelser brukar vara uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den egna läsningen i framtiden.

Barnen upptäcker i böckerna en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget intresse för läsning och litteratur.

Barnen får öva sig att vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en längre period när de följer bokens handlingsförlopp

(hämtat från kodknäckarna)

grej of the day

Vi satt och klurade i vår grupp på hur man kan fånga intresset hos elever som inte är lika intresserade av undervisning. Då kom en lärare på att hon hört talas om en lärare som använde “Grej of the day” i sin undervisning. Detta för att fånga eleverna och de lärde sig mycket fast det inte tog så lång stund på dagen. Denne läraren heter Micael Hermansson och jag hittade en artikel om honom här:

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/09/07/kickstart-kluriga-fragor

Jag hade lite liknande när jag jobbade i en 5a under mina första år som lärare, fast jag hade inte ett lika klatschigt namn på det. Men att vi försökte hitta saker och personer att berätta lite kort om, ibland smaka på något för att väcka alla sinnen till liv. Lyssna på ett musikstycke och sedan prata omkring det. Ofta så gjorde jag detta på dialekt ( jag kommer från Örnsköldsvik, men jobbade då i Nyköping). Detta fångade också eleverna lite extra. De var tvungna att lyssna lite extra för att få med allt. Kanske gör vi det ibland för enkelt för barnen?!

Jag hade glömt bort att jag använde mig av detta tills jag såg artikeln och läste lite mer om Micael. Jag tror på konceptet och att det fungerar. Det jag själv märkte var att även de elever som inte hängde med annars i undervisningen satt och lyssnade fascinerat under dessa korta genomgångar. Även om de inte kom ihåg något annat från dagen – så kom de oftast ihåg den lilla extra genomgången.

halloween

Så var det november och Halloween.

Det går att göra en massa pedagogiskt skoj kring detta också. Jag har använt denna under sista dagen innan höstlovet.
Lite pyssel som ändå kan ha en pedagogisk tanke.

halloween mandala

Ibland har jag samlat material, särskilt över jul och sommarlov, för de elever som behöver lite mer träning. Särskilt har jag tillverkat häften till elever som nyss lärt sig läsa. 10 veckors sommarlov utan en dags träning kan göra att eleven går många steg bakåt i sin läsutveckling.

Självklart har jag först frågat eleven om den vill ha mitt “pysselhäfte” och de flesta tycker det är skoj. Det kan vara korsord blandat med läsförståelseövningar, matte och prick till prick, hitta gömda ord och andra pyssliga saker. Allt för att stimulera och få eleven att tycka det är skoj, utan att det känns som skolarbete.