läsa

opponent

Så har jag suttit några timmar och läst två andra uppsatser. Det är väldigt intressant att se vad de har kommit fram till. Jag har skrivit ner vad jag tycker är bra och vad som kan förbättras och så får vi se hur det går på måndag.

Jag passade på att göra en sammanfattning av min egen uppsats också. Det känns alltid bra att ha lite stödpunkter att prata kring för att inte missa en massa eller få tunghäfta.

sommarlov

Nu blir det glest mellan inläggen. Det beror på att jag till fullo njuter av sommaren och allt vad det innebär. Idag har jag dock åter kommit tillbaka till verkligheten då mannen tog barnen och åkte bort. Jag har suttit i flera timmar nu och klurat på uppsatsämne, syfte, frågeställningar, rubriker mm.

Jag har kommit en bit på vägen och skrivit lite bakgrund mm, men jag vet inte om detta blir det slutliga resultatet. Det beror på vad och om jag får något jobb i höst. Jag har sökt allt som kommit ut, både som speciallärare och grundskollärare.  Då ansökningstiden är slut i slutet av juli så håller jag tummarna att det blir något trevligt som passar mig.

Men tills vidare känner jag mig nöjd med att jag har startat och kommit en liten bit på väg. Förhoppningsvis kan jag använda det jag skrivit nu idag även om jag byter vinkling lite på mitt arbete.

boktips

Just nu läser jag en hel massa böcker. Det blir så då jag själv kan välja litteratur då kurserna är avklarade. Jag har fastnat på temat ADHD, dyslexi och arbetsminne. Den bok jag läser just nu heter “Den lärande hjärnan” och är skriven av Torkel Klingberg. Jag har ännu inte hunnit så långt, men jag har hittat intressant material och fakta.

Klingberg går igenom hur hjärnans minne är uppbyggt, och han kopplar den kunskapen till dyslexi, dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter.
Problemet är ofta hjärnans arbetsminne, det vill säga, hur mycket information barnet kan hantera på en gång (det finns också ett svagare samband mellan arbetsminne och adhd). Klingberg urskiljer tre möjligheter för att hjälpa barn med svagt arbetsminne:

Att avlasta barnets arbetsminne, genom tydliga instruktioner och ostörd miljö.

 

Det finns en artikel som DN skrivit utifrån Klingbergs forskning och bok.

läsning

Såg denna artikel och måste bara tipsa om den. (länk) 
Jag gillar när det i en artikel finns med konkreta tips. Det är alltid bra när man sak prata med föräldrar mm. Att kunna ge konkreta tips på vad man kan göra.

språkstörning

Just nu läser vi mycket kring språkstörning och vad man kan och bör göra om man upptäcker en elev med detta. Språk-störning, vilket ord egentligen. Störd är ju inget som direkt klingar positivt. Borde kanske vara dags att ändra ord där. Språkproblematik eller nåt?!

Vad är en språkstörning?

Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder.
Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. En grav språkstörning innebär omfattande svårigheter att förstå och eller göra sig förstådd.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning är att ha

  • en långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårt att göra sig förstådd, även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse.

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning.
Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.

Vad kan man göra för elever med språkstörning?

Lärmiljön för elever med språkstörning behöver vara språkligt och kommunikativt tillgänglig.

Eleverna kan annars få för lite stimulans när de inte förstår vad andra säger eller när omgivningen inte förstår vad de säger.

I arbetet med eleverna behöver du därför tänka på att

  • bjuda in eleven i naturliga samspelssituationer.
  • ge många möjligheter till samtal med andra.
  • använda tydliga uppmärksamhetssignaler.
  • skapa struktur och ge extra mycket förförståelse.
  • använda mycket visuellt stöd som handalfabetet, tecken och bilder.
  • rikta uppmärksamheten på den som talar.
  • Lyssna aktivt och knyta an till elevens intresse.
  • tala en i taget, lyssna och invänta svar.
  • bekräfta att du förstår vad eleven säger, men tala också om när du inte förstår.
  • använda ett tydligt tal och anpassa talhastighet och ordval.
  • begränsa ord- och meningslängd.
  • ge uppgifter utifrån vad elevens arbetsminne klarar.
  • presentera information och fakta så att de kan tas emot via flera sinnen.
  • stärka begreppsbildning och kategorisering genom att tydliggöra innehållet och ge orden samtidigt med upplevelserna.
  • användaalternativa lärverktyg, anpassade material och läromedel.
  • anpassa gruppstorlek och sammansättning.
  • erbjuda många tillfällen till repetition med variation.

Elever med språkstörning behöver ofta stöd att söka och sammanställa information. Extra tid och hjälp att utveckla språkliga strategier kan minska effekterna av den sköra språkförmågan
                                                                                                                              ( från spsm.se)