läsning

läslyftet

Nu är det dags att kolla in läslyftet som regeringen startar upp. Det har ju varit mattelyft under nåt års tid, men nu äntligen är det läsningens tur! . Det som finns upplagt ingår i en utprövningsomgång och kan komma att förändras, säger de.

Läs- och skrivportalen omfattar olika skolformer och alla årskurser. Grundskolans moduler behandlar än så länge enbart Samtal om Text.

Varje modul innehåller fyra olika  moment, A – D. Moment A omfattar en film och en text. Moment B handlar om kollegialt lärande med diskussioner kring film och text. Moment C uppmanar oss att göra det vi planerade i moment B, dvs. prova att genomföra olika aktiviteter i vår undervisning, samt reflektera över erfarenheterna från moment B. Moment D  är en sammanfattning och uppföljning av vad som gjorts och provats i modulen.

Det kommer att bli intressant att följa vad som blir av detta. Om det bli lika omfattande som mattelyftet eller om energin har tagit slut. Då det är så otroligt viktigt så hoppas jag verkligen att det blir minst lika bra.

kurs

Idag har jag varit på en Logos-kurs. Det var en heldag i Umeå. Som tur var har jag suttit med en i det centrala resursteamet och vi gick igenom alla delproven så jag har testat och sett hur programmet ser ut. Det underlättade verkligen. Logos är ett datorbaserat lästest. Det tar upp 6 av de kriterier som man använder för att ställa diagnosen dyslexi. Då det är viktigt att fånga upp eleverna tidigt och kunna ge dem den hjälp och det stöd som de har rätt till känns det bra att ha mer på fötterna så jag kan ge tydligare svar på vilka svårigheter eleven har inom läsningen.

mer läsning

Då hela våren går ut på skriv, läs och språkkurs så känner jag att jag snöat in på det här med läsning och läsundervisning.
Det finns så mycket som vissa tycker är självklart,, vissa tänker “ visst ja” och för vissa är det helt nya tankar.

Men man kan aldrig få för mycket av läsning! Hittade ett tips på hur de jobbar på en skola i Enslöv kring läsinlärning för förskolebarn. Här finns länken.

Läsning och högläsning hjälper barnet att bygga upp ordförrådet, stärka språkförståelsen och grammatiken. Det ger möjlighet att samtala om saker och händelser som barnet kanske själv inte har varit med om. Men det kan även ge en möjlighet att läsa och samtala om sådant som barnet tycker är jobbigt. Barnet kan då få en förståelse för att andra kan känna samma sak. Man ger barnet en lust att vilja läsa själv så småningom. Om föräldrarna visar att de tycker om att läsa så blir de bra förebilder för barnet och barnet får kanske lättare att själv bli intresserad av skrivspråket.
Att pratläsa d.v.s. att högläsa och ha lässamtal om det man läst är viktigt för att barnet ska få utveckla tankegångar och öka sin förmåga till metakognition. Det ger en bra grund för den egna läsförmågan och läsförståelsen.

läs- och skrivutveckling

 

Jag läser en hel del böcker och artiklar om läs och skrivutveckling och all forskning pekar på att man inte kan låta barnet mogna. Det kommer inte av sig själv om det är ett problem när de är små. Man måste ta tag i det.

Det är mycket skrivet också om fonologins betydelse för läsutvecklingen för barnen. Om de inte kan koppla ihop fonemen(ljuden) till bokstäverna så kan de inte heller läsa. Även om de lär sig en massa ordbilder (hela ord) så måste man förr eller senare börja att klara fonemen.

Miniscalco (2011) skriver att sambandet mellan tidiga språkliga svårigheter och senare problem med läsningen har visats i flera studier. I en omfattande litteraturgenomgång visade det sig att 41-75% av alla barn med sen språkutveckling vid 2-3 års ålder även hade lässvårigheter vid 8 års ålder.
Vi som lärare /speciallärare och även föräldrar har en viktig del i att uppärksamma detta.

Det är alltid lättare att förhindra att en ond cirkel uppstår än att vända en etablerad ond cirkel till en god                                                                                                                                                                          (Taube, 2007)

 

högläsning

Att det är viktigt med högläsning vet de flesta. Men ändå träffar jag många föräldrar som så snart barnen kan läsa själva slutar läsa högt för barnen.

Ingvar Lundberg som är professor i psykologi och har grundat den kända Bornholmmodellen säger så här om högläsning:

Fördelar med högläsning

Fördelarna med att läsa högt för barn kan sammanfattas i följande punkter:

Barnen får tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned m.m.

De skrivna orden stimulerar läsaren att uttala orden tydligare än vid vanliga samtal. Det ger barnen klarare inre föreställningar om hur ord är uppbyggda.

Barnen får möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga samtal. Det berikar deras ordförråd.

Barnen får möta skriftspråkets egenart – den speciella meningsbyggnaden, litterära former och uttryckssätt som aldrig hörs i vanliga samtal.

Efter hand får barnen klart för sig hur berättelser brukar vara uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den egna läsningen i framtiden.

Barnen upptäcker i böckerna en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget intresse för läsning och litteratur.

Barnen får öva sig att vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en längre period när de följer bokens handlingsförlopp

(hämtat från kodknäckarna)

wow

Så var tentan avklarad. Den var tuff. Främst tiden var väldigt tight för de öppna frågorna och analyserna som skulle göras. Men nu är det avklarat. Jag hoppas att jag blir godkänd.
Efter tentan tog jag fram en av böckerna som är i nästa kurs. Så nu har jag läst några kapitel i boken Språkutveckling och språkstörning hos barn av Netterbladt & Salameh.


Den handlar om hur barn utvecklar sitt språk och hur barn med språkstädning för detsamma.

Det var intressant att läsa att en vuxen använder mellan ca 20 000 och 50 000 ord i sitt aktiva ordförråd och kan betydligt fler i det passiva ordförrådet. Barn lär sig nya ord hela tiden och man räknar med att ett barnen under skolåldern förvärvar ca 3000 ord / läsår. Från 10 års ålder utsätts barn för i genomsnitt 10 000 nya ord / läsår. Så när barnet är 15 år har det utsatts för ca 85000 nya ord. Många av dessa kommer genom att läsa böcker.

Det som skrämmer mig då är att läsningen sjunker, färre och färre barn läser skönlitterära böcker. Där finns det att jobba på.