ÅP

extra anpassningar och särskilt stöd

 

Det är många som undrar hur det ska bli nu med färre ÅP som ska skrivas och istället ska eleverna ha extra anpassningar. Vad är vad? Hur ska man göra? När gör man vad? Jag hittade denna förklaring och bild på lärarförbundets hemsida som jag tyckte var tydlig och bra.

Steg 1: Extra anpassningar

Elever ska som ett första stödsteg få så kallade extra anpassningar. Dessa anpassningar kan exempelvis bestå i tidsbegränsade specialpedagogiska insatser, extra träning och läxhjälp eller särskilda IT- hjälpmedel. Det kan handla om lättlästa böcker, längre tid vid prov, muntliga prov, att läraren går fram efter en genomgång för att tydliggöra vad som ska göras, att ha planeringstid med eleverna enskilt eller i grupp mm. Det är lärare och specialpedagoger/speciallärare som ansvarar för att extra anpassningar görs. Dessa bör dokumenteras då de ska kunna utvärderas senare och rektor ska kunna ha koll på vad som görs. Vi har tagit fasta på ett dokument där lärarna kryssar i vilka anpassningar som görs och i vilka ämnen. I ett förtydligande stod det också att extra anpassningar ska genomföras i 2 omgångar innan man ser om det räcker eller inte.

Steg 2: Pedagogisk utredning

Innan åtgärdsprogram upprättas krävs en pedagogisk utredning. Dess syfte är att visa vilket behov eleven har av särskilt stöd. Detta behov ska sedan ligga till grund för åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Utredningen kan också landa i att eleven inte har behov av särskilt stöd utan att han/hon kan nå kraven i kursplanerna med hjälp av extra anpassningar eller utan extra insatser. Då kan rektor besluta att inte upprätta ett åtgärdsprogram (ett beslut som kan överklagas elev/vårdnadshavare). Den pedagogiska utredningen tar en del tid att genomföra, och det hade underlättat om kommunen haft en gemensamt dokument som alla följde istället för som nu, att alla skolor/ spec ped hittar på sitt eget sätt.

Steg 3: Stöd med åtgärdsprogram

Nästa steg i trappan är särskilt stöd med åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet kan exempelvis innebära att eleven placeras i en särskild undervisningsgrupp, ges anpassad studiegång eller en elevassistent. Det medför oftast någon form av varaktigt organisatoriskt ingripande i elevens skolgång. Detta steg tas om de extra anpassningarna inte hjälper, eller om det behövs åtgärder som ligger utanför vad lärarlaget kan uträtta/besluta om. Om eleven direkt visar stora svårigheter kan för övrigt steget med extra anpassningar hoppas över.

När ska en utredning göras?

Lärare och övrig skolpersonal ska uppmärksamma skolledningen om de anser att en elev behöver särskilt stöd. Vårdnadshavare och eleven själv kan naturligtvis också begära särskilt stöd. Rektor ska i bägge fallen se till att en pedagogisk utredning görs och att ett beslut fattas om ett åtgärdsprogram (eller att inte upprätta ett åtgärdsprogram).