Månadsarkiv: september 2014

jobba

Dagen har varit fylld med möten, från tidig morgon till lunch gick det i ett. Knappt tid för toabesök. Sedan var det mer möten och lite tid för att sitta och förbereda och maila. Men idag har det varit mycket. Jag kände redan vid 11 att jag kunde gå hem då jag var så trött. Men det var bara att härda ut. Imorgon hoppas jag att det blir lugnare.

extra anpassningar och särskilt stöd

 

Det är många som undrar hur det ska bli nu med färre ÅP som ska skrivas och istället ska eleverna ha extra anpassningar. Vad är vad? Hur ska man göra? När gör man vad? Jag hittade denna förklaring och bild på lärarförbundets hemsida som jag tyckte var tydlig och bra.

Steg 1: Extra anpassningar

Elever ska som ett första stödsteg få så kallade extra anpassningar. Dessa anpassningar kan exempelvis bestå i tidsbegränsade specialpedagogiska insatser, extra träning och läxhjälp eller särskilda IT- hjälpmedel. Det kan handla om lättlästa böcker, längre tid vid prov, muntliga prov, att läraren går fram efter en genomgång för att tydliggöra vad som ska göras, att ha planeringstid med eleverna enskilt eller i grupp mm. Det är lärare och specialpedagoger/speciallärare som ansvarar för att extra anpassningar görs. Dessa bör dokumenteras då de ska kunna utvärderas senare och rektor ska kunna ha koll på vad som görs. Vi har tagit fasta på ett dokument där lärarna kryssar i vilka anpassningar som görs och i vilka ämnen. I ett förtydligande stod det också att extra anpassningar ska genomföras i 2 omgångar innan man ser om det räcker eller inte.

Steg 2: Pedagogisk utredning

Innan åtgärdsprogram upprättas krävs en pedagogisk utredning. Dess syfte är att visa vilket behov eleven har av särskilt stöd. Detta behov ska sedan ligga till grund för åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Utredningen kan också landa i att eleven inte har behov av särskilt stöd utan att han/hon kan nå kraven i kursplanerna med hjälp av extra anpassningar eller utan extra insatser. Då kan rektor besluta att inte upprätta ett åtgärdsprogram (ett beslut som kan överklagas elev/vårdnadshavare). Den pedagogiska utredningen tar en del tid att genomföra, och det hade underlättat om kommunen haft en gemensamt dokument som alla följde istället för som nu, att alla skolor/ spec ped hittar på sitt eget sätt.

Steg 3: Stöd med åtgärdsprogram

Nästa steg i trappan är särskilt stöd med åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet kan exempelvis innebära att eleven placeras i en särskild undervisningsgrupp, ges anpassad studiegång eller en elevassistent. Det medför oftast någon form av varaktigt organisatoriskt ingripande i elevens skolgång. Detta steg tas om de extra anpassningarna inte hjälper, eller om det behövs åtgärder som ligger utanför vad lärarlaget kan uträtta/besluta om. Om eleven direkt visar stora svårigheter kan för övrigt steget med extra anpassningar hoppas över.

När ska en utredning göras?

Lärare och övrig skolpersonal ska uppmärksamma skolledningen om de anser att en elev behöver särskilt stöd. Vårdnadshavare och eleven själv kan naturligtvis också begära särskilt stöd. Rektor ska i bägge fallen se till att en pedagogisk utredning görs och att ett beslut fattas om ett åtgärdsprogram (eller att inte upprätta ett åtgärdsprogram).

kurs

Idag har jag varit på en Logos-kurs. Det var en heldag i Umeå. Som tur var har jag suttit med en i det centrala resursteamet och vi gick igenom alla delproven så jag har testat och sett hur programmet ser ut. Det underlättade verkligen. Logos är ett datorbaserat lästest. Det tar upp 6 av de kriterier som man använder för att ställa diagnosen dyslexi. Då det är viktigt att fånga upp eleverna tidigt och kunna ge dem den hjälp och det stöd som de har rätt till känns det bra att ha mer på fötterna så jag kan ge tydligare svar på vilka svårigheter eleven har inom läsningen.

Förebyggande arbete

Jag har varit drivande på skolan i att ha en röd tråd i det förebyggande arbetet. Jag och min specialpedagogkollega ( hon har mot klasserna F-klass-4 och jag mot åk 5-9) har under sommaren arbetat ihop en plan för vilka olika tester och material som vi ska använda i olika årskurser på skolan så vi inte missar elever eller inte upptäcker olika svårigheter. Det ska komma en central plan som ska gälla i hela kommunen, men då det verkar dröja så bestämde vi att köra vår egen så får vi se hur den skiljer sig från den centrala sedan. De olika delarna är matematik varje höst, någon form av svenska,  fonologisk förmåga i de yngre åldrarna, rättstavning och ordförståelse samt läsförståelse för de äldre eleverna.

image

Så här kan det se ut, fast vi har gjort planen för alla åldrar från förskolan till åk 9.

Det känns bra att veta att vi har en tanke och en plan för att inte missa elever som annars kanske döljer sina svårigheter i den vanliga undervisningen. Det är också viktigt att ha en tanke med vad vi gör av resultaten. Vad vi jobbar med där eleverna visar på svårigheter. Man kan ju inte bara screena av och sedan får de ingen hjälp. Där återstår lite av arbetet då det är en kostnadsfråga också. Men jämfört med var skolan var i den här frågan för ett halvår sedan så har det skett stora framsteg. Det är skönt att vara en del av den processen. Att arbeta förebyggande ingår ju till stor del för specialpedagoger och speciallärare.