Månadsarkiv: oktober 2013

ABC

Vi har på skolan jobbat med ett relativt nytt material som heter ABC-klubben. I ettan heter läseboken Den magiska kulan. Det är ett material som jag hört väldigt mycket gott om och nu när jag jobbat med det ett tag så känner jag att det fungerar väldigt bra. Det har alla de delar som jag eftersökt.

Då jag inte använt det tidigare har jag följt rätt noga lärarhandledningen. Men nu har jag börjat “freestyla “ lite och lägga till delar som jag tycker är skoj och som jag märker att barnen gillar.  ABC-klubben finns många bra saker till ,det är 3 olika svårighetsnivåer på läseböckerna. Det finns en arbetsbok som innehåller både bokstavsträning och träning på ordbilder mm. till läsläxan finns en läxbok med frågor ( både frågor på texten och öppna frågor) som man kan skicka med hem. Det finns även bonusbok till de barn som behöver en lite tuffare utmaning.

Ofta kan de barn som har lite svårt få hjälp, medans man inte hinner med de duktiga. Så det är skönt med extramaterial till dem också.

Jag är supernöjd och kommer att fortsätta använda materialet om jag kommer som klasslärare igen.

BFL

Jag har läst om detta och kanske inte lagt så stort fokus kring det. Men i måndags var vi på en föreläsning om BFL ( bedömning för lärande) där de poängterade hur de själva jobbade med detta och även The big 5. som består av 5 egenskaper.  När man får konkreta exempel blir det genast mycket mera intressant och man ser hur man själv kan använda det i sin egen undervisning.  Nu har jag läst på lite mer och känner att jag gärna skulle arbeta med enligt både BFL och få in The big 5.

BFL kan man kort säga är ett förhållningssätt till kunskap och lärande. Syftet är att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Elev och lärare använder sig aktivt av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen under tiden den pågår. Det blir inte summativa bedömningar i slutet av terminen, utan detta sker under tiden man arbetar genom formativa bedömningar.  Läraren är tydlig med att tala om målet för eleverna, med lektionen, veckan mm. Det kan liknas vid att orientera, man måste veta var målet är för att veta var är jag nu och hur ska jag komma dit.

Inom BFL använder man tex stickor med barnen namn på som man drar istället för att eleverna ska räcka upp handen. Detta ger fördelen att alla måste vara alerta och hänga med. När man har gjort ett arbete så får klasskamraterna svara på “2 stars and a wish”, säg 2 bra saker med arbetet/redovisningen mm och en önskan om något man kan förbättra.  Det med stickor med barnens namn på använder jag nu i klassrummet. 2 stars and a wish kommer jag nog använda när eleverna blivit lite mer varma i kläderna. I hösten i en etta är det så mycket för eleverna att hålla reda på, så jag känner att de som vill redovisa får göra det och så tar vi det eftersom.

Det finns även filmer där man går igenom vad det innebär.

Alsup

En skolpsykolog besöker mig för att handleda och stötta i arbetet med vissa elever. Men det är främst för konsultationen han finns där. Vi har kommit fram till att vi ska testa R Greens ( Vilse i skolan) metod med plan B och Alsup. ( checklista med olika svårigheter som ett barn kan ha i skolan)

Det har jag lite skrivit tidigare om. Men det finns 3 olika sätt. plan A – Jag bestämmer och styr. Nej, är nej. Farliga saker hamnar här. Plan C jag ignorerar och struntar i det och Plan B, jag hittar en lösning på problemet tillsammans med barnet. I Plan B finns det flera steg också. Empatifasen, där jag ska förklara vad det är jag ser och barnet förklara vad den känner, vad som händer mm. I Definiera problemet ska jag ta upp vad som blir problem för mig (och kanske de andra barnen). Det sista är inbjudan då barnet förhoppningsvis ska komma med en lösning på våra problem.

Det är väldigt kortfattat, men just nu håller vi på att skriva ner “repliker” för att kunna genomföra ett sådant samtal. Så jag kan berätta mer efteråt om hur det gick. Men det är lite spännande och då han aldrig gjort det här heller ( skolpsyk) så blir det lite försöksperson. Men vi tror båda på det, och hoppas det ska gå vägen. Då den centrala resursteamet, enligt skol psyk, vill att fler använder denna metod så känner jag att det är bra att jag har börjat och fått så pass mycket handledning i detta. Om det går bra, kanske det blir jag som för det vidare…

läsförståelse

Nu är jag mitt uppe i min studie, D-uppsats eller vad man än vill kalla det. Jag skriver om läsförståelsemetoder och ska observera lärare för att se om och hur de använder forskningsbaserade läsförståelsemetoder i sin undervisning. Ju mer jag läser, ju mer hittar jag om vikten av att undervisa i läsförståelse och de olika strategierna som finns där. En del elever knäcker detta själva, men dessa läsförståelsemetoder gynnar de elever som har det svårast med läsningen. Och det är ju det man vill.

Boktips om läsförståelsestrategier:

Reichenberg, Monica. Lundberg, Ingvar. (2011) Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd. Natur och kultur. Stockholm.

Westlund, Barbro. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och lästeknik. Natur och kultur. Stockholm