Månadsarkiv: januari 2013

mitt i veckan rapport

Mitt i Umeveckan. Det har varit korvstoppning under igår och idag. Det är mycket bekant som kommer igen och en hel del nytt. Det handlar just nu om språket och dess formsida, grafem, fonem, lexikala morfem och infinita verb mm

Vi har fått en större uppgift som ska skrivas under momentet och en mindre uppgift/ vecka.
Den första mindre uppgiften är en gruppuppgift så den har vi nästintill redan gjort klar. Det är så skönt att kunna beta av lite allteftersom och inte hamna efter i början. Sedan tror ju de andra på kursen att jag är galen som har läst så mkt innan och har koll, men jag är ju sån ( är säkert lite galen också) men jag behöver har koll på läget för att kunna slappna av. Jag blir stressad av att ha en massa lösa trådar. Och vet jag något som ska göras så gör jag det direkt helst.

 

Så för egen del har jag gjort klart uppgiften för v 8, påbörjat uppgiften för v 6 och 7 och även börjat med den stora skrivuppgiften som ska sluta på mellan 2000-3000 ord. (1800 ord kvar)

språkstörning

Just nu läser vi mycket kring språkstörning och vad man kan och bör göra om man upptäcker en elev med detta. Språk-störning, vilket ord egentligen. Störd är ju inget som direkt klingar positivt. Borde kanske vara dags att ändra ord där. Språkproblematik eller nåt?!

Vad är en språkstörning?

Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder.
Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. En grav språkstörning innebär omfattande svårigheter att förstå och eller göra sig förstådd.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning är att ha

  • en långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårt att göra sig förstådd, även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse.

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning.
Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.

Vad kan man göra för elever med språkstörning?

Lärmiljön för elever med språkstörning behöver vara språkligt och kommunikativt tillgänglig.

Eleverna kan annars få för lite stimulans när de inte förstår vad andra säger eller när omgivningen inte förstår vad de säger.

I arbetet med eleverna behöver du därför tänka på att

  • bjuda in eleven i naturliga samspelssituationer.
  • ge många möjligheter till samtal med andra.
  • använda tydliga uppmärksamhetssignaler.
  • skapa struktur och ge extra mycket förförståelse.
  • använda mycket visuellt stöd som handalfabetet, tecken och bilder.
  • rikta uppmärksamheten på den som talar.
  • Lyssna aktivt och knyta an till elevens intresse.
  • tala en i taget, lyssna och invänta svar.
  • bekräfta att du förstår vad eleven säger, men tala också om när du inte förstår.
  • använda ett tydligt tal och anpassa talhastighet och ordval.
  • begränsa ord- och meningslängd.
  • ge uppgifter utifrån vad elevens arbetsminne klarar.
  • presentera information och fakta så att de kan tas emot via flera sinnen.
  • stärka begreppsbildning och kategorisering genom att tydliggöra innehållet och ge orden samtidigt med upplevelserna.
  • användaalternativa lärverktyg, anpassade material och läromedel.
  • anpassa gruppstorlek och sammansättning.
  • erbjuda många tillfällen till repetition med variation.

Elever med språkstörning behöver ofta stöd att söka och sammanställa information. Extra tid och hjälp att utveckla språkliga strategier kan minska effekterna av den sköra språkförmågan
                                                                                                                              ( från spsm.se)

högläsning

Att det är viktigt med högläsning vet de flesta. Men ändå träffar jag många föräldrar som så snart barnen kan läsa själva slutar läsa högt för barnen.

Ingvar Lundberg som är professor i psykologi och har grundat den kända Bornholmmodellen säger så här om högläsning:

Fördelar med högläsning

Fördelarna med att läsa högt för barn kan sammanfattas i följande punkter:

Barnen får tidigt lära sig skriftspråkets konventioner – att man läser från vänster till höger, uppifrån och ned m.m.

De skrivna orden stimulerar läsaren att uttala orden tydligare än vid vanliga samtal. Det ger barnen klarare inre föreställningar om hur ord är uppbyggda.

Barnen får möta nya ord; ord som de sällan får höra i vanliga samtal. Det berikar deras ordförråd.

Barnen får möta skriftspråkets egenart – den speciella meningsbyggnaden, litterära former och uttryckssätt som aldrig hörs i vanliga samtal.

Efter hand får barnen klart för sig hur berättelser brukar vara uppbyggda, vilket ger dem en god beredskap inför den egna läsningen i framtiden.

Barnen upptäcker i böckerna en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Det banar väg för deras eget intresse för läsning och litteratur.

Barnen får öva sig att vara uppmärksamma, koncentrerade och stilla under en längre period när de följer bokens handlingsförlopp

(hämtat från kodknäckarna)

wow

Så var tentan avklarad. Den var tuff. Främst tiden var väldigt tight för de öppna frågorna och analyserna som skulle göras. Men nu är det avklarat. Jag hoppas att jag blir godkänd.
Efter tentan tog jag fram en av böckerna som är i nästa kurs. Så nu har jag läst några kapitel i boken Språkutveckling och språkstörning hos barn av Netterbladt & Salameh.


Den handlar om hur barn utvecklar sitt språk och hur barn med språkstädning för detsamma.

Det var intressant att läsa att en vuxen använder mellan ca 20 000 och 50 000 ord i sitt aktiva ordförråd och kan betydligt fler i det passiva ordförrådet. Barn lär sig nya ord hela tiden och man räknar med att ett barnen under skolåldern förvärvar ca 3000 ord / läsår. Från 10 års ålder utsätts barn för i genomsnitt 10 000 nya ord / läsår. Så när barnet är 15 år har det utsatts för ca 85000 nya ord. Många av dessa kommer genom att läsa böcker.

Det som skrämmer mig då är att läsningen sjunker, färre och färre barn läser skönlitterära böcker. Där finns det att jobba på.

språk-, skriv-, och läsprocessen

Nu är det i slutfasen av kurs 3 som var professionella samtal. Vi har genomfört ett handledningssamtal och spelat in detta och fått observatörsprotokollet. Så nu återstår bara en tenta kring samtalet och att koppla detta till litteratur. Det känns väldigt skönt att vara klar med den här kursen ( jag hoppas att jag är klar och slipper göra om den i alla fall)

Nästa kurs handlar om språk och läsinlärning. Den består av tre moment där vi går in allt djupare på barn språkinlärning och olika sätt att upptäcka och hjälpa dem som har det svårt.

Jag har redan börjat tjuvläsa i de böckerna då de verkar vara väldigt intressanta. Den första jag har tagit itu med är Barn utvecklar sitt språk av Liberg & Bjar. I den har 15 forskare skrivit om hur barn utvecklas språkligt.
 

yes

Så var även den andra kursen godkänd för min del och jag kan sikta framåt med tillförsikt.

Just nu laddar jag inför det första seminariet som sker imorgon. Då ska våra handledningssamtal och hur vi har kopplat utvecklingssamtal och elevsamtal till litteratur. Det ska bli skoj att se vad de andra kommit fram till.
Men jag längtar väldigt till nästa kurs. Jag har beställt hem en massa litteratur och jag längtar efter att få sätta igång att läsa den.


Jag håller också på att söka runt lite i kommunen efter olika speciallärartjänster.